Många organisationer förväntar sig dessutom att deras chefer ska vara förändringsbenägna, kreativa och främja innovation för att inte stagnera. Därför är en tredje viktig egenskap för ledare: förmågan att förnya och utveckla verksamheten.

Ledarskapsforskning: Teorier och tillämpningar

Det finns en stor mängd ledarskapslitteratur, men mycket av den är inte forskningsbaserad. Den bygger ofta på personliga åsikter eller erfarenheter inom specifika branscher, såsom skola, politik eller kreativa organisationer.

Ledarskapsforskning är ett omfattande område med många olika teorier, tillämpningar och fokus. För de som söker enkla svar kring vad som kännetecknar effektivt ledarskap kan forskningslitteraturen framstå som förvirrande. Enligt Gary Yukl (2012), en av de främsta forskarna inom området:

”The field of leadership has been in a state of ferment and confusion for decades. Several thousand empirical studies were conducted to understand effective leadership, but the results from most of this research are weak, inconsistent, and difficult to interpret” (Gary Yukl, 2012).

Vilket är det bästa sättet att leda?

När man skapar frågeformulär för att utvärdera ledarskap är det naturligt att använda etablerade teorier baserade på gedigen forskning. Trots att det finns många ledarskapsteorier och välutvecklade frågeformulär med goda statistiska egenskaper, är forskningen ofta motsägelsefull. Den avgörande frågan kvarstår: Vilket är det bästa sättet att leda?

Metaanalyser av olika ledarskapsteorier visar ofta svaga resultat, särskilt när de kopplas till framgångsmått. Ett exempel är teorin om transformellt ledarskap, som fått stort genomslag i Sverige. Även om det finns enskilda studier som stöder vissa teorier eller formulär, är resultaten ofta begränsade till specifika populationer och organisationstyper. För att en teori ska klassas som vetenskapligt robust måste den fungera i många olika situationer, branscher och kulturer.

Faktorer som påverkar ledarskapsframgång

En anledning till svagt forskningsstöd är att många faktorer påverkar ledarskapets resultat, såsom t ex:

• Medarbetarnas bakgrund och kompetens
• Arbetsgruppens sammansättning och historia
• Organisationens produkt- eller tjänstekvalitet
• Branschskillnader
• Ekonomiska konjunkturer
• Företagskulturer och nationella kulturer

Alla dessa faktorer försvårar identifieringen av framgångsrika ledarbeteenden.

Ledarskapsteoriernas fokusområden

De många olika ledarskapsteorierna har ofta varierande fokus. Vissa teorier betonar ledarens personlighetsdrag, medan andra fokuserar på ledaregenskaper som krävs för specifika branscher och situationer. Några av de mest kända teorierna inkluderar:

• Path-Goal Theory (Robert J. House, 1996)
• Situationsanpassat ledarskap (Blanchard, Zigarmi & Zigarmi, 2013)
• Transformellt ledarskap (Bass, 1998)
• Autentiskt ledarskap (George & Sims, 2007)

Två grundläggande ledaregenskaper: Uppgifts- och relationsorientering

Trots den stora mängden forskning framträder två generella ledaregenskaper i de flesta teorier som kan kallas "allmängiltiga" oavsett branch, situation eller kultur:

1. Uppgiftsorienterade - förmågan att leva upp till en organisations upppgift och mål
2. Relationsorienterade - förmågan att hantera de människor som arbetar i organisationen

Dessa två egenskaper återfinns i teorier som Path-Goal Theory, situationsanpassat ledarskap och transformellt ledarskap. I faktoranalyser brukar man sällan hitta fler än dessa två egenskaper, vilket bekräftar deras allmängiltighet.

Tillitens roll i ledarskap

Tillit mellan ledare och medarbetare är en central faktor för ett framgångsrikt ledarskap. Även om en ledare uppvisar de två grundläggande ledaregenskaperna, måste denne också vinna medarbetarnas förtroende för att leda effektivt. Tillit gör det enklare för ledaren att få medarbetarnas stöd och minska motståndet mot nya initiativ.

Sammanfattning

Ledarskapsforskning är ett komplext ämne som inte låter sig reduceras till enkla teorier. De flesta ledarteorier har begränsat forskningsstöd, och framgångsrikt ledarskap beror på en rad faktorer som medarbetarnas tillit, organisationskultur och externa förhållanden. Trots dessa utmaningar pekar forskningen på två grundläggande egenskaper som är avgörande för framgång: förmågan att leva upp till en organisations uppgift och förmågan att hantera de människor som arbetar i organisationen. Utöver att skapa resultat och hantera sin personal är det önskvärt med en tredje egenskap för långsiktig framgång: förmågan att förnya och utveckla verksamheten.

Ledarskap 360: Utvärdering, Analys och Utveckling av Ledarskap

Vestras Ledarskap 360, en 360-graders ledarskapsutvärdering för utvärdering, analys och utveckling av ledarskap, är uppbyggd kring de tre generella egenskaperna redovisade ovan: förmågan att leva upp till en organisations uppgift, hantera de människor som arbetar i organisationen och förmågan att förnya och utveckla verksamheten. Vi har benämnt dessa egenskaper som Resultatinriktning, Relationsinriktning och Utvecklingsinriktning och de kan summeras på följande sätt:

• Resultatinriktning: En resultatinriktad ledare är skicklig på att delegera arbetsuppgifter, sätta tydliga mål och följa upp att de uppnås. Denna typ av ledare är noggrann, tar ansvar för att hela organisationen presterar och är beslutsam när svåra beslut behöver fattas.
• Relationsinriktning: En relationsinriktning ledare lyssnar på sina medarbetare, ger stöd när det behövs och skapar en öppen och motiverande arbetsmiljö. De ger regelbunden återkoppling och fungerar som ett föredöme genom att leva upp till de värderingar de förespråkar.
• Utvecklingsinriktning: En utvecklingsinriktad ledare främjar innovation och nytänkande genom att uppmuntra medarbetarnas förslag och involvera dem i förändringsarbeten. Ledaren ser till att avsätta tid för reflektion, stöder medarbetarnas utveckling och arbetar långsiktigt för att förbättra organisationens framtida framgång.

Ledarskap 360 innehåller frågor som mäter hur framgångsrik en chef är i var och en av ovanstående egenskaper. Resultatet ger en tydlig bild över ledarskapet, på både detaljnivå och övergripande.