Kan obehagliga faktorer öka företagets effektivitet?

Det finns hos många en uppfattning att företagets effektivitet klart hänger ihop med att olika positiva förhållanden finns på plats i organisationen, t ex ett bra arbetsklimat och en stor arbetsglädje. Man antar att ju positivare arbetsklimatet är desto högre kan effektiviteten bli. Det finns ibland också en allmän uppfattning om att det finns ett positivt samband mellan hur mycket resurser och tid en arbetsgrupp får och hur bra arbetsgruppen kommer att prestera. Om arbetsgruppen får små resurser till sitt förfogande så kommer den att prestera sämre än en arbetsgrupp som får mycket resurser. Detta låter som självklarheter, eller hur?

Problemet är bara att dessa samband i själva verket inte är så givna som man vid en första anblick kanske kan tro. Det finns mycket som tyder på att obehagliga faktorer kan vara nog så viktiga för att driva på effektiviteten och kreativiteten, samtidigt som det finns positiva faktorer som i själva verket kan passivisera och försämra effektiviteten.

Obehagliga faktorer som positivt kan påverka effektivitet och kreativitet

"Nöden är uppfinningarnas moder"

Uttrycket "Nöden är uppfinningarnas moder" sammanfattar på ett bra sätt att en hotfull och obehaglig situation kan fungera som bränsle för kreativiteten. Nöd är ju inte precis ett positivt tillstånd. Det finns otaliga exempel där ett påtagligt yttre hot drivit på uppfinningar och kreativitet. Alla de vapen, t ex atombomben, som uppfanns under andra världskriget är ju ett tydligt exempel på det.

Otäcka konkurrentföretag

Det finns mycket som tyder på att de mest kreativa och effektiva företagen finns i branscher med hög konkurrens. Otäcka, men konkurrenskraftiga, konkurrentföretag skapar hot om förlorade marknadsanderar och i förlängningen också hot om uppsägningar och andra obehagliga konsekvenser. Dessa obehagliga hot sätter i sin tur igång aktiviteter för att avvärja hotet, t ex nya uppfinningar, ökad kostnadsmedvetenhet och ökad effektivitet.

Gnosjöandan och den steniga jorden

Den kreativa företagskultur som idag finns i delar av Småland är till stor del ett resultat av de dåliga förutsättningar för jordbruk som tidigare fanns i den steniga småländska jorden. För att kunna överleva på de magra åkerlapparna tvingades många att hitta på andra inkomstkällor såsom handel och tillverkning. Denna kostnadsmedvetna och kreativa tillverkningskultur har sedan gett upphov till det vi kallar Gnosjöandan.

En snäv tidsmässig deadline

Många kan vittna om att de är extra kreativa strax innan de har lovat leverera en rapport eller en tjänst. Under denna tid är individen ofta orolig pga rädsla för att inte bli klar i tid, eller rädsla för att inte duga. Trots, eller kanske tack vare, dessa obehagskänslor så presterar individen ofta mer, till bättre kvalitet, under tidspress än när de har oceaner av tid till sitt förfogande. Detta gör att det ibland är en fördel att ge sig själv, eller sina medarbetare, en snäv tidsram därför att resultatet helt enkelt blir bättre med mindre tid. Det gäller dock förstås att se till så att tiden inte blir för knapp.

Motvallsmänniskor

Det brukar ofta upplevas som jobbigt att ha personer med i en arbetsgrupp som ständigt ifrågasätter de beslut som tagits. Men, som Richard Hackmans forskning visar, så är det ofta en fördel att ha nejsägare och motvallsmänniskor med i gruppen eftersom gruppen helt enkelt blir mer kreativ och når ett bättre resultat än mer harmoniska grupper.

Alla dessa exempel visar att det inte alltid är en fördel att undvika sådant som är obehagligt. Obehagliga faktorer kan alltså spela en naturlig och viktig roll för att vässa organisationen. Att bara satsa positiva förhållanden såsom harmoniska arbetsgrupper, gott om tid, eller att köpa upp kreativa konkurrenter leder inte alltid till önskade positiva effekter.

Obehagliga faktorer i företagets tjänst

Hur kan man teoretiskt förklara den paradoxala positiva kraft som finns i dessa obehagliga faktorer? För en inlärningspsykolog är detta inget märkligt. I inlärningspsykologin finns begreppet negativ förstärkning som innebär att beteenden som är framgångriska i att undvika obehagliga situationer, upprepas och lärs in. På en arbetsplats finns gott om negativa förstärkare och det är inget märkligt med det. Negativa förstärkare är en naturlig del av mänskligt beteende men de är samtidigt både okända och underskattade som pådrivare på kreativitet och effektivitet. Många tror att de är en fördel att mörka negativ information eller reella hotfulla situationer. Begreppet curlingförälder är ett exempel på hur undvikande av obehag och problem i själva verket kan passivisera barn och göra dem mindre motståndskraftiga mot livets svårigheter. Det samma gäller för curling på arbetsplatsen.

Här är några exempel på hur kunskapen om negativa förstärkare och obehagliga faktorer kan användas i företagets tjänst:

  1. Gör inte målen för enkla att nå.
    Tuffa mål ökar kreativitet och engagemang eftersom man får anstränga sig mer för att nå dem. Forskning visar att mål inte får vara för enkla men heller inte omöjliga att nå.
  2. Överväg en snäv tidsram
    Den knappa tiden driver fram kreativa lösningar för att kunna leverera i tid. Det för dock inte vara för knappt med tid. Det måste förstås vara möjligt att lösa uppgiften.
  3. Tydliggör eventuell hotbild mot företaget
    Det är viktigt att medarbetarna är medvetna om den eventuella hotbild som finns mot företaget. Det kan t ex vara i form av olönsamhet i företaget, hot från konkurrenter eller förändringar i samhällsutvecklingen som påverkar företaget negativt. Hoten driver fram kreativa lösningar, kostnadsmedvetenhet och effektivitet. Hoten måste dock vara reella, inte påhittade. Det finns många exempel på företag som ropar på vargen i tid och otid, vilket till slut gör att ingen bryr sig om hotet när det verkligen är allvar.
  4. Tydliggör vad konkurrenterna gör
    Det finns få saker som är så viktiga för ett företags utveckling än att ha duktiga konkurrenter som nafsar en i nacken. Konkurrenter skapar den oro och ångest som behövs för att få nödvändig tändvätska för kreativitet, utveckling och förändring.
  5. Satsa på ledare som ställer höga krav
    Ledare som ställer höga krav på sina medarbetare får mer gjort, och uppfattas som mer stimulerande att arbeta med än snälla chefer som ställer låga krav. De höga kraven får förstås inte vara för höga och måste kombineras med empati och uppmuntran. De högt ställda kraven uppfattas inte alltid som behagliga men skapar nödvändig osäkerhet och en gnutta oro hos individen för att stimulera till kreativitet och problemlösning.
  6. Utvärdera!
    I en professionellt genomförd utvärdering tydliggörs chefens, arbetsgruppens eller ett företags styrkor och förbättringsområden. Röda siffror och staplar, som indikerar att allt inte står rätt till, skapar nödvändig rädsla och oro men kan också samtidigt fungera som en signal till handling och förändring.

Glöm inte bort de positiva faktorerna!

Alla dessa exempel på obehagliga faktorers påverkan på organisationens effektivitet kan kanske få en och annan att tro att det lönar sig att enbart satsa på att göra tillvaron olustig för sina medarbetare. Det är i så fall fel uppfattat. Positiva arbetsförhållanden är självklart också nödvändiga för att kunna skapa engagemang. Men den positiva kraft som vissa obehagliga faktorer kan skapa visar att motivation och engagemang är komplexa fenomen som helt naturligt påverkas av både positiva och negativa faktorer.